28. dec, 2013

Alla olika...

Alla är vi olika och ser saker på olika sätt. Så här tänker jag om hundraser och standard.

Ingen hund är till punkt och pricka. Den perfekta hunden finns inte, däremot är det en uppfödares skyldighet att sträva efter att komma så nära som möjligt.

Rasstandarden sätts av ursprungslandet och sätter upp riktlinjer för hur rasen ska se ut så den inte tappar sin rastyp, man ska mao kunna se att detta är en Sankt Bernhard och den härstammar från alperna i Schweiz.

Jag tänkte skriva vad jag tycker är viktigast i standarden men kom på mig själv att det går ju inte, alla enskilda delar är ju ramen vi ska hålla oss inom. Inte tappa benlängd men ändå inte få för höga hundar, inte tappa kropp men ändå inte få för grova hundar, inte tappa färg men ändå inte få för mörka hundar osv osv…..

Inom standarden finns det ändå utrymme för viss variation, förr kunde man oftast se vilken kennel som fött upp hunden då varje uppfödare hade sin målbild som gick som en röd tråd genom avelsarbetet. Med det inte sagt att dagens uppfödare planerar mindre men det känns lite som om den röda tråden inte längre är så röd utan skiftar lite då och då.