15. apr, 2012

Guard

Lyckades bli en fin helg med bra väder, har gått långa promednader med hundarna. Kom under promenaden att tänka på hur det var när jag och min dåvarande pojkvän (vi var 18 år) skaffade hund. Jag är uppväxt med hund, strävhårig foxterrier, men där vi bodde fans få andra hundar och Kickan gick alltid lös. Hon var för övrigt pappas hund, en riktig enmanshund och vi andra dög bara när han inte var hemma. Så trots att jag var hundvan var jag inte van att uppfostra en hund. Och så köpte vi hund. Guard, en svart schäfer, kunde ju inte gå annat än åt skogen, Han var genomsnäll och vi hade väl egentligen bara ett problem med honom, att gå i koppel.. men det är ett rätt stort problem när man bor i en stad och inte längre på landet. Hade man tur fans det en lyktstolpe innom räckhåll att vira kopplet kring vid hundmöten. När jag bara året senare kom att köpa Linus, min första Sankt Bernhard hade jag lärt mig läxan och lärde honom redan som valp att gå i koppel och anmälde mig till lydnadskurser. Kunde inte annat än att le åt minnet när jag idag var ute och gick med mina tre damer, en totalvikt på runt 190kg, travande vid min sida med slakt koppel. Det är så det ska vara, det ska vara kul att ha hund. Då, i slutet av 70-talet, fanns inte så många kurser för hundägare, bortsätt från brukshundklubben men den var mer för de som ville tävla och inte för vardagslydnad, nu har nya hundägare betydligt fler möjligheter och inte bara lär man sig att träna sin hund man träffar andra med samma intresse och har trevligtLer stort